-Höst?! utbrast hon besviket...
Neeee... jag är INTE en höstmänniska vad alla än säger om friska vindar och vackra färger. Jag föredrar knoppiga vårar och sommarens blomsterprakt. Och jaaa, jag hade hört meterologerna varna för frost, men neeeee de BRUKAR ha fel! Ju... Faktiskt!?
Man får riktigt hålla i sig för att hålla tillbaka höstångesten som drar förbi tillsammans med den kyliga regnblandade blåsten. Envist huttrande i små ballerinasandaler utan strumpor och utan jacka gav jag idag upp...jag var tvungen att mellanlanda hemma för att bylsa på mig. Än värre var det för en av sönerna som envist skulle gå till skolan med t-shirt och väst... och tunna shorts.
Vad har jag för mig då undrar nog en del som ryckt i butiksdörren. Mnjo, förutom att jobba på med redovisningsbyrån så har till och med jag, den eviga optimisten, insett att allt för mycket tid och pengar går till att hålla igång butiken inne i stan. Jag har (nästan) tagit steget till att tänka mig bort därifrån (därav mycket begränsade öppettider tills vidare), fast jag söker med ljus och lykta efter en liten plätt i norrort att hålla till på istället (alternativt på nätet förstås). Drömma kan man ju alltid men Vaxholm vore väl något tjejer å killar? För mina Rellanagarner håller jag hårt i, speciellt nu när det blir kaaaallt. Jag ber om er förståelse tills jag vet lite mer om framtiden.
Om någon dag ska jag däremot presentera en liten knitalong på swengelska som passar nu när det blir kallt i stugorna. Jag förstickar och kollar maskorna-starten går på höstdagsjämningen 23 september, något måste man väl ha att se fram emot! Då har man kanske accepterat snålblåsten, tänt några tröstande stearinljus, klättrat upp i soffan med stickkorgen (och den värmande datorn med de varma vännerna). :0)
Tjuvkik! 
Vet ni vad förresten, jag fick visa leg på bolaget härom dagen! Som 35+ hade jag nästan betalat för att få den komplimangen..hehe... Tudiluuu!
Man får riktigt hålla i sig för att hålla tillbaka höstångesten som drar förbi tillsammans med den kyliga regnblandade blåsten. Envist huttrande i små ballerinasandaler utan strumpor och utan jacka gav jag idag upp...jag var tvungen att mellanlanda hemma för att bylsa på mig. Än värre var det för en av sönerna som envist skulle gå till skolan med t-shirt och väst... och tunna shorts.
Vad har jag för mig då undrar nog en del som ryckt i butiksdörren. Mnjo, förutom att jobba på med redovisningsbyrån så har till och med jag, den eviga optimisten, insett att allt för mycket tid och pengar går till att hålla igång butiken inne i stan. Jag har (nästan) tagit steget till att tänka mig bort därifrån (därav mycket begränsade öppettider tills vidare), fast jag söker med ljus och lykta efter en liten plätt i norrort att hålla till på istället (alternativt på nätet förstås). Drömma kan man ju alltid men Vaxholm vore väl något tjejer å killar? För mina Rellanagarner håller jag hårt i, speciellt nu när det blir kaaaallt. Jag ber om er förståelse tills jag vet lite mer om framtiden.
Om någon dag ska jag däremot presentera en liten knitalong på swengelska som passar nu när det blir kallt i stugorna. Jag förstickar och kollar maskorna-starten går på höstdagsjämningen 23 september, något måste man väl ha att se fram emot! Då har man kanske accepterat snålblåsten, tänt några tröstande stearinljus, klättrat upp i soffan med stickkorgen (och den värmande datorn med de varma vännerna). :0)
Tjuvkik! Vet ni vad förresten, jag fick visa leg på bolaget härom dagen! Som 35+ hade jag nästan betalat för att få den komplimangen..hehe... Tudiluuu!
Trackback